blue raspberry
livet hörrni, livet. det är.. för jävligt.
oönskat, på-propsat och tvunget.
för evigt och alltid, fortfarande dödligt förälskad i min fina macka & mina syskonbarn. dom är allt.
hur lyckas jag med resten?
hur håller jag ihop?
hur hjälper jag de mina, fina att hålla ihop?
hur i helvete lever jag utan att förstöra alla andras vardag?