creep

skämma bort alla jag tycker om.

skämma bort alla mer än vad jag klarar, &/eller har råd med.

 

ibland önskar jag fortfarande att jag körde av en bro,

in i en vägg.. att jag sprängdes på gatan och dog.

allt detta får mig att känna mig ännu mer otacksam. hur lever man någorlunda ens?

 

jag har min finaste familj och syskonbarn.

jag har min största kärlek precis framför mig. MED mig till&med.

någon som jag drömt om, som vill ha mig - SOM jag väntat på dessa dagar

i mina fantasier och drömmar.

 

ändå går jag under. HUR lever man?

jag är knäckt och har en ständig "ivägen"-känsla.

jag dör (lever) för stunderna med min macka (love of..) men däremellan

är känslan fortsatt borta. jag är så trött på att vara dystymisk.

dystopisk kanske?

 

älskar min mackis.

fan vad han gör mig gosig i själen. trodde aldrig det skulle ske.

sån otrolig själ. 

om någon så han. 🖤